www.flotutrask.se

Historia Om uppgifterna Nya uppgifter kommer fram om Flötuträsk historia allt eftersom. Detta gör att det som står skrivet här måste läsas med det i åtanke. Denna beskrivning av Flötuträsks historia ändras och byggs ut allt eftersom mer blir känt så titta in lite då och då om du är intresserad av vad som kommit fram. Om du följer anvisningarna i rutan om Nyhetsbrev på sidan Välkommen kan du få ett e-postmeddelande varje gång något uppdateras på sidan. Har du själv någon kompletterande uppgift eller rättelse av det som står här så hör gärna av dig till info@flotutrask.se och berätta! Första bebyggelsen Enligt boken Post i Norr (Eliasson, 1992) har det funnits känd bebyggelse i Flötuträsk sedan 1858. 2008 fyllde byn alltså 150 år. Samma bok berättar att Flötuträsk under 1800-talet även skrevs Flotträsk. Material från folkräkningen som genomfördes 1890 visar även att stavningen Flottuträsk förekom vid den tiden. Anteckningar från den skola som funnits i Flötuträsk visar att denna stavning förekom i alla fall fram t o m 1930-talet. Man vet inte säkert vem som bosatte sig först i Flötuträsk. De första som dyker upp i en husförhörslängd, med Flötuträsk som hemadress, är Abraham Lundqvist (f. 12 juni 1819) och Romanus Lindqvist (f. 9 augusti 1827) med respektive familjer. Dessa finns med i en husförhörslängd som är upprättad mellan 1861 och 1870. Abraham var gift med Helena Kristina (Ridderstråhle som ogift), född 19 oktober 1815. Romanus var gift med Wilhelmina (Pehrsdotter, som ogift) född 1828. Romanus är i husförhörslängden angiven som arrendator och Abraham som nybyggare. Ordet nybyggare är dock överstruket av någon anledning. Kanske var det något som ändrades under dessa år eller att prästen som förde längden missuppfattat någon tidigare uppgift och sedan rättat i förhörslängden. Det troliga är i vilket fall att båda familjerna arrenderade mark i Flötuträsk. Per och Britta Persson Per Persson med familj är bland de första som både ägde mark och bodde i Flötuträsk. Per var född i Lillpite den 19 oktober 1833 och kom 1877* till Flötuträsk från Roknäs. I Roknäs hade han drivit ett jordbruk som gått i konkurs. Det sägs om honom att han var mer intresserad av snickeri (han var en duktig snickare) än av jordbruk och att detta var den troliga anledningen till att det inte gått så bra för honom. Per Persson hade en svåger vid namn Jonas Jonsson (Jonas var gift med Anna Katarina som var en syster till Pers fru) som var känd för att vara givmild och för att hjälpa personer som fått ekonomiska problem. Per vände sig därför till Jonas för att få hjälp. Det Jonas hade att erbjuda honom var mark i Flötuträsk, så familjen flyttade dit. Per och hans familj var vid det här laget verkligt fattiga och de bodde i en jordkula medan huset färdigställdes. Huset och ladugården byggdes "uppe på backen" i byn. Huset fanns kvar t o m 1963 då det revs. Grunden från huset syns fortfarande och idag står det ett uthus på en del av den platsen. Per var gift med Britta Magdalena (Johansdotter-Åström som ogift) som var född 26 december 1835 i Roknäs. De gifte sig den 15 december 1857. De fick sju barn, Johan Petter f. 5 juli 1858, Katarina Elisabeth f. 2 augusti 1862, Anna Augusta f. 2 januari 1865, Anton f. 17 februari 1868, Axel f. den 9 februari 1871, Emma Karolina f. 17 maj 1874 och Jonas August f. 24 januari 1880. Troligt är dock att Jonas August dog som liten. Vid folkräkningen 1890 finns samtliga familjen Perssons barn kvar i Flötuträsk utom Katarina Elisabeth, som bildat egen familj och flyttat till Fagerheden, samt denne Jonas August. Ingen som har lämnat information till denna sida och som har känt till familjen Persson har ens hört talas om Jonas August, vilket också talar för att han dog som liten. De äldre bröderna, Petter, Anton och Axel, blev kvar och byggde egna hem i Flötuträsk. *Den 6 november 1878 är det officiella datumet för Perssons flytt till Flötuträsk men detta stämmer inte överens med andra uppgifter om vilket år Per Persson med familj flyttade till Flötuträsk. Dessa säger istället att det var 1877. Familjen Perssons hus och ladugård. Detalj ur bilden ovan med huset förstorat. Per Perssons hus revs 1963 men man kan fortfarande se husgrunden. Affär och postombud Flötuträsk har haft både affär och postombud med egen stämpel (läs mer om postgången nedan). Den affär som fanns i byn var inhyst på övervåningen i ett av husen i byn ("Manfreds"). Som mest bodde det cirka 14 familjer i Flötuträsk men idag bor det bara några få personer i byn. Eftersom det är många som har anknytning till byn så vistas det dock ofta fler än så i Flötuträsk. Skolan i Flötuträsk I byn har det tidvis funnits en skola. Skolan bedrevs i en byggnad som stod nära vägen, på gården till "Manfreds" (se bilderna till höger). Byggnaden är idag riven. Första gången det bedrevs skola i Flötuträsk var 1897. Då var det en "Flyttande mindre folkskola" som bedrevs i Klubbfors, Flottuträsk (som Flötuträsk benämndes då) och Fagerheden. Lärare var det året Amalia Lundqvist. Hennes lön var 300 kr/år plus bostad och ved till ett värde av 50 kr. Efter 1897 blev det ett hopp till 1902 innan det fanns skola i byn igen och sedan ett hopp igen till 1915. Från 1915 bedrevs det skola fram t.o.m. vårterminen 1940 då skolan lades ner. År 1902 benämndes skolan "Åfors - Byske - Flottuträsk Flyttande mindre folkskola". Mellan 1915 och 1926 var skolan "Fagerheden - Flottuträsk Flyttande mindre folkskola" och under 1926 blev den "Önusberget - Flottuträsk Flyttande mindre folkskola" som den var fram till 1931. Under 1931 blev den så "Flottuträsk mindre folkskola" som den var fram till 1940. Totalt under alla år har tretton olika lärare undervisat i Flötuträsk. Den lärare som undervisat längst tid är Siri S Nyman (född Lundqvist). Hon var född i Hortlax 1 juni 1904 och tog sin lärarexamen 1925. Siri undervisade mellan åren 1927 och 1940. Antagligen även 1929-30, ett läsår som det saknas uppgift om vem som var lärare. Som exempel på skolans storlek kan nämnas läsåret 1933-34, då skolan hade tio elever från Flötuträsk. Eleverna det läsåret var födda mellan 1920 och 1925 och kom från fyra olika familjer i byn: Andersson, Granberg, Persson och Öhman. Manfreds gård med skolbyggnaden. Detalj ur bilden ovan med skolan förstorad. Postgång till Flötuträsk Sedan juni 1908 har det funnits regelbunden postgång till Flötuträsk. Idag delas posten ut till postboxar där byborna hämtar sin post. En del har valt att få posten till boxar i Långträsk, andra i Öjebyn. Detta med postboxar är ett val av de boende i Flötuträsk efter att ha provat en variant på postväskutväxling under våren 2004. Denna variant bestod av postlådor nere vid väg 373 ("Arvidsjaursvägen") där posten utväxlades. Så här har det sett ut genom åren: före 1908-06-02 Ingen ordnad postgång 1908-06-02 - 1935-01-31 Lantbrevbärning från Långträsk 1g/v, från 1925-11-01 2g/v 1935-02-01 - 1938-01-31 Postväskutväxling 1938-02-01 - 1949-09-30 Postombud (Roknäs nr 3, läs mer om denna period nedan) 1949-10-01 - 2004-04-30 Postväskutväxling 2004-05-01 - Postboxar i Långträsk och Öjebyn I Piteå Tidningen den 17 januari 1938 finns infört en notis som omnämner att Generalpoststyrelsen har gett postmästaren i Piteå i uppdrag att utse lämplig tidpunkt för införandet av postombud i Flötuträsk. I och med detta befrias postombudet i Pitebyske från skyldighet att uppsamla och utdela post i Flötuträsk. Beslutet innebar vidare att postombudet i Flötuträsk fick skydlighet att tre ggr i veckan utväxla post över postkontoret i Roknäs via den postförande bussen på linjen Piteå - Arvidsjaur. Postombudet som nämns ovan var, under hela tiden, Knut Hjalmar Andersson (f. 1891-02-14). Under denna tid hade Flötuträsk en egen stämpel med texten: ROKNÄS POSTOMB 3 (bilden till höger, ur boken Post i Norr). Vägen Flötuträsk - Fagerheden 1948 bröt Domänverket vägen mellan Flötuträsk och Fagerheden. I ena änden av byn står en sten som påminner om detta. Texten är idag svår att se och man måste stå ganska nära för att kunna läsa den. I bilden nedan är den del av stenen som innehåller text förstorad och texten är ifylld. Om du vet något mer kring tillkomsten av denna väg så skriv gärna till info@flotutrask.se och berätta! Faktakällor Födelseår på olika personer kommer från folkräkningar genomförda 1880 och 1890, från en husförhörslängd upprättad i Flötuträsk mellan 1861 och 1870 samt från Ingegerd Andersson, Roknäs och hennes släktforskning. De flesta uppgifter om Per Persson och dennes familj kommer också från Ingegerds släktforskning. Uppgifterna om postgång och om tiden för den första bebyggelsen i Flötuträsk kommer från Åke Eliassons bok Post i norr utgiven 1992 av Bodens Filatelistförening och från byborna själva. Bilden på den poststämpel som användes i Flötuträsk är hämtad ur Post i Norr, 1992 och är publicerad på denna sida med tillstånd av Hans Lindgren, medförfattare till samma bok. Bilden på Per Perssons hus och bilden på skolan är bidrag från Lars Johansson, Flötuträsk. Uppgifterna om skolan kommer från Dagbok med examenskatalog för läsåret 1933-34, Flottuträsk skola, Piteå landskommun samt från samtal med Adam och Göta Andersson. Flera av uppgifterna på denna sida har kommit till genom hjälp från flera av de personer som finns omnämnda under rubriken Tack på sidan Om.... Denna webbsida är anpassad för en upplösning om minst 800 x 600 pixlar. Innehållet är © www.flotutrask.se 2002 - 2009, där annat ej anges. info@flotutrask.se