Historia

Första bebyggelsen
Enligt boken Post i Norr (Eliasson, 1992) har det funnits känd bebyggelse i Flötuträsk sedan 1858. Samma bok berättar att Flötuträsk under 1800-talet även skrevs Flotträsk. Material från folkräkningen som genomfördes 1890 visar även att stavningen Flottuträsk förekom vid den tiden. Anteckningar från den skola som funnits i Flötuträsk visar att denna stavning förekom i alla fall fram t o m 1930-talet.
Man vet inte säkert vem som bosatte sig först i Flötuträsk. De första som dyker upp i en husförhörslängd med Flötuträsk som hemadress är Abraham Lundqvist (f. 12 juni 1819) och Romanus Lindqvist (f. 9 augusti 1827) med respektive familjer. Dessa finns med i en husförhörslängd som är upprättad mellan 1861 och 1870. Abraham var gift med Helena Kristina (Ridderstråhle som ogift), född 19 oktober 1815. Romanus var gift med Wilhelmina (Pehrsdotter, som ogift) född 1828.
Romanus är i husförhörslängden angiven som arrendator och Abraham som nybyggare. Ordet nybyggare är dock överstruket av någon anledning. Kanske var det något som ändrades under dessa år eller att prästen som förde längden missuppfattat någon tidigare uppgift och sedan rättat i förhörslängden. Det troliga är i vilket fall att båda familjerna arrenderade mark i Flötuträsk.


Per och Britta Persson
Per Persson med familj är bland de första som både ägde mark och bodde i Flötuträsk. Per var född i Lillpite den 19 oktober 1833 och kom 1877* till Flötuträsk från Roknäs. I Roknäs hade han drivit ett jordbruk som gått i konkurs. Det sägs om honom att han var mer intresserad av snickeri (han var en duktig snickare) än av jordbruk och att detta var den troliga anledningen till att det inte gått så bra för honom.
Per Persson hade en svåger vid namn Jonas Jonsson (Jonas var gift med Anna Katarina som var en syster till Pers fru) som var känd för att vara givmild och för att hjälpa personer som fått ekonomiska problem. Per vände sig därför till Jonas för att få hjälp. Det Jonas hade att erbjuda honom var mark i Flötuträsk, så familjen flyttade dit. Per och hans familj var vid det här laget verkligt fattiga och de bodde i en jordkula medan huset färdigställdes. Huset och ladugården byggdes "uppe på backen" i byn. Huset fanns kvar t o m 1963 då det revs. Grunden från huset syns fortfarande och idag står det ett uthus på en del av den platsen.

Per var gift med Britta Magdalena (Johansdotter-Åström som ogift) som var född 26 december 1835 i Roknäs. De gifte sig den 15 december 1857. De fick sju barn, Johan Petter f. 5 juli 1858, Katarina Elisabeth f. 2 augusti 1862, Anna Augusta f. 2 januari 1865, Anton f. 17 februari 1868, Axel f. den 9 februari 1871, Emma Karolina f. 17 maj 1874 och Jonas August f. 24 januari 1880. Jonas August dog dock redan den 10 april 1885, alltså endast fem år gammal. Vid folkräkningen 1890 finns samtliga familjen Perssons levande barn kvar i Flötuträsk utom Katarina Elisabeth, som bildat egen familj och flyttat till Fagerheden. De äldre bröderna, Petter, Anton och Axel, blev kvar och byggde egna hem i Flötuträsk.

Byn har varierat i invånarantal genom åren. Som mest fanns det fjorton familjer i Flötuträsk.

*Den 6 november 1878 är det officiella datumet för Perssons flytt till Flötuträsk men detta stämmer inte överens med andra uppgifter om vilket år Per Persson med familj flyttade till Flötuträsk. Dessa säger istället att det var 1877.




Affär och postombud
Flötuträsk har haft både affär och postombud med egen stämpel (läs mer om postgången nedan). Den affär med ett enkelt basutbud av varor som fanns i byn var inhyst på övervåningen i ett av husen i byn ("Manfreds").


Skolan i Flötuträsk
I byn har det tidvis funnits en skola. Skolan bedrevs i en byggnad som stod nära vägen, på gården till "Manfreds" (se bilderna till höger). Byggnaden är idag riven.
Första gången det bedrevs skola i Flötuträsk var 1897. Då var det en "Flyttande mindre folkskola" som bedrevs i Klubbfors, Flottuträsk (som Flötuträsk benämndes då) och Fagerheden. Lärare var det året Amalia Lundqvist. Hennes lön var 300 kr/år plus bostad och ved till ett värde av 50 kr.
Efter 1897 blev det ett hopp till 1902 innan det fanns skola i byn igen och sedan ett hopp igen till 1915. Från 1915 bedrevs det skola fram t.o.m. vårterminen 1940 då skolan lades ner.
År 1902 benämndes skolan "Åfors - Byske - Flottuträsk Flyttande mindre folkskola". Mellan 1915 och 1926 var skolan "Fagerheden - Flottuträsk Flyttande mindre folkskola" och under 1926 blev den "Önusberget - Flottuträsk Flyttande mindre folkskola" som den var fram till 1931. Under 1931 blev den så "Flottuträsk mindre folkskola" som den var fram till 1940.
Totalt under alla år har tretton olika lärare undervisat i Flötuträsk. Den lärare som undervisat längst tid är Siri S Nyman (född Lundqvist). Hon var född i Hortlax 1 juni 1904 och tog sin lärarexamen 1925. Siri undervisade mellan åren 1927 och 1940. Antagligen även 1929-30, ett läsår som det saknas uppgift om vem som var lärare.
Som exempel på skolans storlek kan nämnas läsåret 1933-34, då skolan hade tio elever från Flötuträsk. Eleverna det läsåret var födda mellan 1920 och 1925 och kom från fyra olika familjer i byn: Andersson, Granberg, Persson och Öhman.



Postgång till Flötuträsk
Sedan 2 juni 1908 har det funnits regelbunden postgång till Flötuträsk. Idag delas posten ut till postboxar där byborna hämtar sin post i Långträsk, Öjebyn och Piteå. Detta med postboxar är ett val av de boende i Flötuträsk efter att ha provat en variant på postväskutväxling under våren 2004. Denna variant bestod av postlådor nere vid väg 373 ("Arvidsjaursvägen") där posten utväxlades. Så här har det sett ut genom åren:

före 1908-06-02 Ingen ordnad postgång.
1908-06-02 - 1935-01-31 Lantbrevbärning från Långträsk 1g/v, från 1925-11-01 2g/v.
1935-02-01 - 1938-01-31       Postväskutväxling.
1938-02-01 - 1949-09-30 Postombud (Roknäs nr 3, läs mer om denna period nedan).
1949-10-01 - 2004-04-30 Postväskutväxling
2004-05-01 - Postboxar i Långträsk, Öjebyn och Piteå.
 

I Piteå-Tidningen den 17 januari 1938 finns infört en notis som omnämner att Generalpoststyrelsen har gett postmästaren i Piteå i uppdrag att utse lämplig tidpunkt för införandet av postombud i Flötuträsk. I och med detta befrias postombudet i Pitebyske från skyldighet att uppsamla och utdela post i Flötuträsk. Beslutet innebar vidare att postombudet i Flötuträsk fick skydlighet att tre ggr i veckan utväxla post över postkontoret i Roknäs via den postförande bussen på linjen Piteå - Arvidsjaur. Postombudet som nämns ovan var, under hela tiden, Knut Hjalmar Andersson (f. 1891-02-14). Under denna tid hade Flötuträsk en egen stämpel med texten: ROKNÄS POSTOMB 3 (bilden till höger, ur boken Post i Norr).


"Flötuvägen"

Vägen som leder från länsväg 373 fram till Flötuträsk, en sträcka om ca sex kilometer, är den primära vägen till Flötuträsk och den enda vägen som underhålls vintertid. Vägen fick sin sträckning i mitten av sextiotalet. Innan dess gick den över en sträckning som lokalt kallas för "gammelvägen". Den vägen är fullt farbar sommartid men viss försiktighet bör iakttagas om man färdas med bil då den underhålls väldigt sporadiskt.


Vägen Flötuträsk - Fagerheden
I den andra änden av byn går en annan längre väg, "Fagerhedsvägen", som även den leder till länsväg 373 och som slutar i närheten av Fagerheden. Vägen bröts 1948 av Domänverket. Där vägen leder in i byn står en sten som påminner om detta. Texten är idag svår att se och man måste stå ganska nära för att kunna läsa den. I bilden till höger är den del av stenen som innehåller text förstorad och texten är ifylld.


Källor
Födelseår på olika personer kommer från folkräkningar genomförda 1880 och 1890, från en husförhörslängd upprättad i Flötuträsk mellan 1861 och 1870 samt från Ingegerd Andersson, Roknäs och hennes släktforskning.
De flesta uppgifter om Per Persson och dennes familj kommer också från Ingegerds släktforskning.
Uppgifterna om postgång och om tiden för den första bebyggelsen i Flötuträsk kommer från Åke Eliassons bok Post i norrutgiven 1992 av Bodens Filatelistförening och från byborna själva.
Bilden på den poststämpel som användes i Flötuträsk är hämtad ur Post i Norr, 1992 och är publicerad på denna sida med tillstånd av Hans Lindgren, medförfattare till samma bok.
Bilden på Per Perssons hus och bilden på skolan är bidrag från Lars Johansson, Flötuträsk.
Uppgifterna om skolan kommer från Dagbok med examenskatalog för läsåret 1933-34, Flottuträsk skola, Piteå landskommun samt från samtal med Adam och Göta Andersson.
Bilderna på kartor kommer från Lantmäteriets historiska kartarkiv.